Bergslagsleden 30km
Tur att det finns fler med samma mål med löpningen som jag har och några har jag kommit i kontakt med tack vare Facebook och idag fick jag sällskap av Ulf på leden. Trots att vi inte sprang tillsammans hela tiden så är det en trygghet att veta att
någon annan som man kan kontakta är i närheten om olyckan skulle vara framme.
Kunde snabbt konstatera att det skulle bli en jobbig förmiddag idag, lite för lite sömn och mycket träning under veckan har slitit på kroppen.
Benen kändes väldigt tunga, mycket mer än vanligt, och både hjärta och lungor fick slita. När vi gjorde ett stopp vid första vindskyddet efter 7km kunde jag konstatera att mitt blodsocker låg väldigt lågt på 3.4 och det höll sig sedan kvar mellan
3-4 resterande tre timmar trots ihärdiga försök att få upp det med hjälp av kexchoklad, banan och 8 tabletter druvsocker.
Är tacksam för att jag har ett pannben som inte svek mig trots att jag även kämpade med själva sträckan som vara att springa 15km och sedan vända tillbaka samma väg, tråkigaste löprundorna jag vet. Byggde på pannbenet idag och det kommer behövas.
Fint är det i alla fall längs Bergslagsleden och jag kunde njuta av det under kortare stunder.
Helt ärligt så var de sista 5km vidrigt jobbiga. Kändes som att jag knappt kom framåt, så tunga ben av trötthet och jag knaprade mina sista druvsocker och drack mitt sista vatten medan jag satte mig och såg ut över en vacker liten tjärn.
Skulle kunna säga att mina nya skor som ska ta mig de nio milen i augusti fick en hård start och trots dubbla lager tejp fick jag skavsår på de vanliga ställena så det är bara att nöta in dem mer innan det är dags. Att komma fram till vägen och se
bilen var helt klart dagens hittills skönaste ögonblick. Duschen när jag kom hem var inte heller så illa..
Nu ska jag stretcha lite mer och sedan blir det nya äventyr.