Mörker

Jag är inte rädd för lika många saker nu för tiden som jag varit tidigare. Kan till och med se stora spindlar utan att skrika högt. 

Att vara rädd för att det ska hända något med de jag älskar är väll helt legitimt men andra rädslor kan ju kännas mindre vettigt. Till exempel att vara rädd för mörker... Detta är inte helt praktiskt när man bor i en stuga på landet där det så här års är mörkt större delen av dygnet. 

I söndags trotsade jag mörkret och min rädsla och tog med mig lite adventsmys ut på eftermiddagen. Lyfte fram eldkorgen till uteplatsen och hämtade ut ett fårskinn att sitta på. Under tiden jag pysslat inne med paketinslagning så hade det börjat snöa och det var faktiskt mysigt att sitta där med glögg, lussebullar och sprakande eld. I alla fall när jag kunde förtränga den mörka skogen som fanns ett tiotal meter bort...

Tur att jag hade den "terapistunden" i helgen för denna torsdag inleddes med att jag fick ta mig (i morgonrock) till elskåpet ute och i pannlampans sken lokalisera och byta en säkring som gått under natten. Kände mig till och med lite kompetent då, måste jag så kan jag.  (null)
(null)
(null)